Alltför täta bestånd hindrar trädens tillväxt: plantskogsskötsel skapar mer utrymme att växa
I unga och äldre bestånd avtar tillväxten vanligen på grund av att beståndet är alltför tätt. Då är det viktigt med plantskogsskötsel för att skapa mer utrymme för träden att växa.
Tidig röjning ska göras i plantbestånden när barrträden är ungefär en meter höga. Då lämnas 1 800–2 000 tallar och granar kvar per hektar och dessutom 200 vårtbjörkar per hektar. I bestånd med enbart björkar lämnas 1 600 träd kvar per hektar. En bra tumregel är att två träd inte har tillräckligt med utrymme att växa om avståndet mellan dem är mindre än 1,5 meter. Det ena trädet måste lämna plats åt det andra eftersom det inte finns livsrum för båda.
Plantskogsskötselåtgärderna upprepas vid behov innan träden är 5 meter höga. Om det finns mycket älgar i området kan den andra plantskogsskötseln skjutas upp för att säkerställa att älgarna inte når upp till topparna ens ovanpå snön.
Konkurrensen om ljus och näring gallrar bort de svagare: gallring skapar utrymme för utvalda träd
När träden växer konkurrerar de om ljuset och näringsämnena på växtplatsen. Konkurrensen hårdnar ju större träden blir. Topparna sträcker sig mot ljuset och de understa topparnas tillväxt avtar snabbt. En del av stammarna drabbas så hårt av konkurrensen att de dör om gallring inte utförs. Detta kallas beståndets självgallring.
Olika trädslag reagerar olika om de beskuggas. Granen lider inte av att beskuggas av andra trädslag. Tallens toppskott tar skada om topparna på närliggande björkar ständigt piskar tallen. Om tallen har ett högre lövträd bredvid sig kan det hända att tallens skadade toppskott slutar växa helt och hållet. Lika höga eller mindre lövträd stör inte barrträdens tillväxt. En bra tumregel är att lövträd som växer på mer än en meters avstånd från tallarna inte stör tallarnas tillväxt. Vid gallring får utvalda träd växa vidare, medan träd som blivit lidande av konkurrensen avlägsnas.
Gulnade barr är ett tecken på näringsbrist: gödsling korrigerar tillväxtstörningar
När du rör dig på olika växtplatser är det bra att kontrollera färgen på barren eftersom den avslöjar om trädens tillgång till näring är tillräcklig. En allmän princip är att ju mörkare gröna barren är, desto bättre växer trädbeståndet.
Hos oss försämrar kvävebristen tillväxten för det mesta på mineraljordar, dvs. på hårda marker. Fosfor- och kaliumbrist leder till att barren gulnar och inte längre har den skogsgröna färgen. Bristen på kalium och fosfor är vanlig på torvmarker, dvs. i skogar som växer på sumpmarker.
Näringsämnen, särskilt bor, kan ha försvunnit från växtplatsen på grund av svedjebruk och jordbruk. I Östra och Mellersta Finland yppar detta sig på många ställen som tillväxtstörningar i trädtopparna. Borbrist gör att trädets normala tillväxt rubbas och toppen blir förbuskad och tät. Gödsling korrigerar tillväxtstörningarna. Borbrist till följd av odling kan korrigeras genom att en gång utföra askgödsling med gödselmedel som även innehåller bor.
Skadegörarna i skogen trivs i vindfällen
Då och då uppstår det vindfällen i skogen. Enstaka vindfällen kan lämnas kvar som död ved och det är inte heller ekonomiskt lönsamt att ta dem till vara. I granbestånd kan ett alltför stort antal vindfällen leda till att mängden granbarkborrar ökar. Enligt lagen om bekämpning av skogsskador är skogsägaren skyldig att avlägsna skadade granar om deras antal är större än 10 m3 per hektar och tallar om deras antal är större än 20 m3 per hektar.
Märgborren, som hör till barkborrarna, kan föröka sig i försvagade träd och vindfällen i tallbestånd. Om märgborren förökar sig alltför kraftigt blir tallarnas tillväxt lidande eftersom märgborrarna förstör de nya årsskotten. Det är viktigt att kontrollera trädens skick eftersom det finns många skadegörare som hotar särskilt äldre granbestånd. De vanligaste är snöskador, torka, granbarkborren och granrotticka.
Om du upptäcker hål i träden i större utsträckning, spånhögar, lös bark, barr och löv som gulnat eller lossnat är det bra att ta reda på vem som är skyldig. Enstaka träd dör alltid och det hör till skogens normala kretslopp som du inte behöver vara bekymrad för. Det finns anledning till oro först om du upptäcker ett större antal angripna träd och om skadan har uppkommit plötsligt. I skogen bör det finnas träd i olika åldrar och i olika skick som utgör ett växtunderlag och ett hem för arter som är beroende av död ved. Detta är biologisk mångfald.
Ge akt på följande tecken för att avgöra om din skog mår bra:
- Trädens tillväxt avtar: jämför längden på årsskotten.
- Ett alltför tätt plantbestånd: överväg plantskogsskötsel.
- Avståndet mellan lövträd och barrträd: överväg gallring.
- Färgen på barren: överväg gödsling som korrigerar näringsbrister.
- Skogsskador: kontrollera antalet angripna träd.
