UPMSkog
  • Info & evenemang
  • Tre tips som kan som hjälpa dig att göra ett avverkningsbeslut

Tre tips som kan som hjälpa dig att göra ett avverkningsbeslut

När den nya tillväxtperioden börjar är det viktigt att träden har utrymme att växa. Om träden växer för tätt blir de inte särskilt grova och stammens mest värdefulla del, stockdelen, blir svag. Hanna Ärling, skogskundansvarig, ger tips om hur skogens tillväxt- och avkastningsförmåga kan stödjas.

Hur kan jag hjälpa träden att växa?

Det är bra att regelbundet kontrollera skogen och säkerställa att skogen mår bra under alla årstider. För att träden ska växa effektivt är det särskilt viktigt att plantskogsskötsel utförs i rätt tid.

- I en alltför tät plantskog är konkurrensen om växtutrymme hård och de planterade plantorna riskerar att ta skada när den övriga växtligheten piskar dem och förbrukar näringsämnen. Genom plantskogsskötsel får plantorna mer utrymme och börjar växa snabbare mot förstagallring och virkeshandelsinkomster, berättar Hanna Ärling, skogskundansvarig vid UPM Skog.

I gallrade skogar och skogar där det snart är dags för slutavverkning kan skogarnas produktivitet ökas genom gödsling.

- Gödsling gör omloppstiden snabbare, ger ökad tillväxt och därigenom större avverkningsinkomster, säger Ärling.

Hur vet jag när det är dags att göra en virkesaffär?

Skogsbeståndets livskraft är en bra indikator som visar om det är bråttom med avverkningen för att undvika ekonomiska förluster.

- Det är skäl att börja gallra innan topparna blir alltför små. Om träden växer för tätt blir de inte särskilt grova och stammens mest värdefulla del, stockdelen, blir svag.

Det är viktigt att regelbundet kontrollera hur skogen mår eftersom skogsskador till och med mycket snabbt och kraftigt kan försämra skogens värde.

- Insektskador är vanliga särskilt i skogar som är dåligt skick och i äldre skogar. Detta leder snabbt till betydande ekonomiska förluster. Kåda på granstammen eller brunt spån vid trädroten kan vara spår av granbarkborren som kan förstöra flera träd på kort tid, påminner Ärling.

Vad är det bästa avverkningssättet i min skog?

Det kan vara svårt att själv bedöma det bästa avverkningssättet. En uppdaterad skogsbruksplan ger goda råd. Om du har frågor om valet av avverkningssätt är det bäst att kontakta den skogskundansvariga i ditt område och vid behov besöka din skog tillsammans med honom eller henne.

- Först är det viktigt att definiera de egna utgångspunkterna och önskemålen beträffande skogen. Hurdan avkastning du önskar från skogen, hurdana landskapsvärden skogen har eller om den har naturvärden som påverkar avverkningen, säger Ärling.

upm-metsaasiakasvastaava-tutkii-kuviotietoja-metsassa.jpg

Skogskundansvariga Hanna Ärling granskar figurdata för en virkesaffär.

 

Valet av avverkningssätt påverkas också av beståndets ålder, skick och ståndorten. Till exempel på torvmarker där plantorna börjar växa bra kan man i stället för slutavverkning välja kontinuitetsskogsbruk om träden har varierande åldersstruktur. Då är skogen alltid trädbevuxen och det uppstår inga förnyelsekostnader.

 

Hannas exempel på val av avverkningssätt för ett objekt: av dessa orsaker valdes slutavverkning i stället för gallring i ett grövre granbestånd

Ogjorda skogsvårdsarbeten

Kunden hade ett grövre granbestånd som i fråga om måtten närmade sig slutavverkning. Den ursprungliga planen var att gallra beståndet. Efter ett besök i skogen konstaterade vi att gallringen borde ha gjorts tidigare. Träden hade vuxit för tätt och delvis i stenig terräng och därför var kvaliteten sämre. Det fanns träd som gått av under snöbördan och vindfällen hade uppkommit bredvid grannens avverkade yta. Det var redan fråga om ekonomiska förluster.

Risken för skogsskador hade ökat

Ett gallrat bestånd skulle ha varit känsligare för stormskador. Granen har ytliga rötter och utan skyddet av intilliggande träd skulle granarna lättare ha blåst omkull. Även risken för insekter hade ökat.

De bästa tillväxtperioderna hade redan nåtts

På grund av den delvis steniga marken var sannolikheten tämligen liten för att granarna skulle bli mycket grövre. I ekonomiskt hänseende hade trädbeståndet redan sina bästa tillväxtperioder bakom sig och därför blev beslutet att förnya skogen. På grund av den minimala undervegetationen var kontinuitetsskogsbruk inte ett alternativ. 

Skogens förmåga att binda kol hade minskat

Beträffande kolbindningen är det klokt att förnya skogen innan beståndet försvagas så mycket att det börjar frigöra koldioxid i atmosfären. När plantbeståndet växer blir skogen småningom på nytt till en kolsänka.

En grupp med naturvårdsträd ökar mångfalden och ett inslag av blandträd ökar tillväxt- och avkastningsförmågan

I samband med slutavverkningen lämnade vi en snårskog med mindre träd kvar för viltet vid kanten av området och en större grupp med naturvårdsträd mitt på området. En grupp med naturvårdsträd ökar mångfalden och tallarna och vårtbjörkarna som lämnas kvar är samtidigt bra fröträd. Jag rekommenderade också att gran planteras på området och att björkar lämnas kvar när plantskogsskötsel utförs i framtiden. Ett inslag av blandträd ger den bästa tillväxt- och avkastningsförmågan i ett klimat som förändras för att skydda träden mot olika väderförhållanden och skadedjur.

 

Hannas tips till dig som ska fatta ett avverkningsbeslut:

  1. Fundera över dina förväntningar och mål. En hurdan skog vill du ha och hurdana behov borde skogen tillgodose i framtiden?
  2. Fatta beslut om gallring eller förnyelse utifrån trädbeståndets livskraft.  En virkesaffär kan du alltid göra när skogens skick kräver det. Ett bra och stabilt virkespris och virkesförsäljningsinkomsterna som realiseras underlättar självfallet avverkningsbeslutet.
  3. Tveka inte att ta kontakt med en skogsexpert för att be om råd. Det finns inget avverkningssätt som är det enda rätta för alla objekt, men tillsammans hittar vi den bästa lösningen. Avverkningssätten utesluter inte heller automatiskt varandra utan de kan också kombineras alltefter situationen.