10 x så får du din skog att ge avkastning

Skogen är ett stabilt investeringsobjekt, men dess avkastning beror på många faktorer, såsom avverkning och skogsvård. UPM Skogs experter Matti Turkama och Jaakko Lehtinen berättar hur du bäst får avkastning från din skog.

1. Avkastning från skogen genom virkesförsäljning

En gallring, såsom första gallring eller senare gallring, ger skogsägaren främst ett positivt kassaflöde – om än mindre än en slutavverkning, det vill säga förnyelseavverkning.

Efter en slutavverkning följer skyldigheten att förnya skogen, så det är klokt att reservera en del av virkesintäkterna för detta. Det lönar sig att begära offert på både slutavverkning och förnyelse samtidigt.

Storleken på skogsfastigheten spelar roll när man funderar på hur man får avkastning från skogen. Mindre fastigheter har mindre att sälja och det är svårare att sprida avverkningarna över tid jämfört med större fastigheter, som får ett jämnare kassaflöde tack vare spridningen.

Det är bra att behandla minst några hektar åt gången, då blir virket lättare att sälja.

Förverkliga dina drömmar med virkesintäkter

Här är förenklade exempel på virkesintäkter med fiktiva virkespriser för olika åtgärder i en barrdominerad skog. Virkets rotpris beror på objektets egenskaper (se punkt 3).

Första gallring:

Avverkningsvolym: 40 m³/ha, allt massaved
Genomsnittspris: 25 €/m³
Virkesintäkt: 1 000 €/ha

Grövre gallring:

Avverkningsvolym: 60 m³/ha, varav 25 % timmer
Genomsnittspris: 40 €/m³
Virkesintäkt: 2 400 €/ha

Slutavverkning:

Avverkningsvolym: 250 m³/ha, varav 70 % timmer
Genomsnittspris: 64 €/m³
Virkesintäkt: 16 000 €/ha
Förnyelsekostnad: 500–2 000 €/ha

2. Rätt odlingsmetod påverkar avkastningen

Växtplatsen i skogsbeståndet samt markens näringsinnehåll och egenskaper avgör vad som är lämpligt att odla där. Trädslag och odlingsmetod bör väljas utifrån platsens förhållanden. Då är arbetsinsats, risk och avkastning i bästa möjliga balans.

Med god skogsvård kan skogsägaren odla grova och kvalitativa träd. För skogens avkastning är det viktigt att trädslaget och etableringsmetoden passar växtplatsen, och att tidig vård utförs vid rätt tidpunkt. Plantor odlade från förädlade frön ökar mängden virke.

Vad är virkespriset idag?

Markberedning främjar plantornas tillväxt, skyddar dem mot skadedjur och förkortar omloppstiden tillsammans med bra plantmaterial – vilket ökar avkastningen. Vid den första kommersiella avverkningen ser man hur väl den tidiga vården har lyckats.

Efter den andra gallringen lönar det sig att gödsla ett kvalitativt barrdominerat bestånd, eftersom det ökar tillväxten och andelen timmer. Att diskutera med UPM:s skogskundansvarige hjälper det dig att välja rätt odlingsmodeller och åtgärder för att maximera skogens avkastning.

Ett omfattande och välskött vägnät minskar kostnaderna för avverkning och transport, vilket gör beståndet mer kommersiellt attraktivt. Det underlättar också skogsvården och inspektionen av beståndets tillstånd. Genom att underhålla ett bra vägnät får du sannolikt bättre avkastning från skogen.

3. God skogsvård ger avkastning

Exempel på faktorer som påverkar virkespriset:

avverkningssätt (förstagallring, grövre gallring eller slutavverkning)
trädslag
trädstammarnas grovlek och kvalitet
vad man kan tillverka av träden
storleken på det område som ska avverkas
om avverkning kan ske endast på frusen mark eller året runt
vägnätets skick (kan virkestransport ske när som helst eller bara under vissa förhållanden? Behöver vägen förbättras innan transport?)

Vid den första kommersiella avverkningen syns ofta skogsbeståndets vårdhistorik. Med god skötsel är träden grövre och mer attraktiva för virkesköpare. Då blir virkesförsäljningen också mer lönsam för skogsägaren.

4. Beskattningen påverkar skogens avkastning

När man köper en skogsfastighet måste man betala överlåtelseskatt. Den är 3 % av köpesumman.

För virkesförsäljning måste man betala kapitalskatt. Skattesatsen är 30 % för inkomster upp till 30 000 € per år, och 34 % för den del som överstiger detta.

Om skogsägaren inte har ett separat skattekort för virkesinkomster gör virkesköparen en schablonmässig förskottsinnehållning. Vid rotförsäljning är den 19 %, och vid leveransförsäljning 13 %. Skatteförvaltningen fastställer den slutliga skatten utifrån uppgifterna i skogsdeklarationen.

Om virkesinkomsterna överstiger 20 000 € under ett år blir skogsägaren momspliktig. Momsen på virkesförsäljning är 25,5 %. Skogsägaren måste betala den moms som erhållits från virkesköparen till skatteförvaltningen, så det är bra att hålla den separat från övriga virkesintäkter.

En momspliktig skogsägare kan få tillbaka den moms som betalats för skogsbrukets inköp från skatteförvaltningen. Ofta lönar det sig att frivilligt bli momspliktig, även om försäljningsgränsen på 20 000 € inte uppnås.

Tips för att fylla i skogsskattedeklarationen

Exempel på skatter:

Om köpesumman för skogsfastigheten är 100 000 €, är överlåtelseskatten 3 000 €.
Om skogsägaren får 50 000 € i bruttointäkter från sin skog, är skatten:
0,30 × 30 000 € + 0,34 × 20 000 € = 15 800 €.
Köparen betalar dessutom moms:
0,255 × 50 000 € = 12 750 €.
Säljaren redovisar detta belopp till skatteförvaltningen.

Skattexemplen täcker inte nödvändigtvis hela skogsbeskattningen. Du kan läsa mer om ämnet på Skatteförvaltningens webbplats.

Du kan enkelt sköta dina skogsbeskattningsärenden i UPM Skogs webbtjänst.

Logga in eller skapa ett konto i UPM Skogs webbtjänst

5. Dessa skogskostnader kan du dra av i beskattningen

För att få avkastning från skogen måste man betala många olika kostnader. Lyckligtvis kan alla inköp som görs för att generera inkomster från skogsbruket dras av i skogsbeskattningen. En av de viktigaste avdragen är skogsavdraget.

En skogsfastighet som köps mot ersättning – alltså när man betalar för fastigheten – ger köparen rätt till skogsavdrag.

Skogsavdraget beräknas som 60 % av anskaffningskostnaderna för fastigheten, vilket inkluderar köpesumman samt andra kostnader som köpebrev, lagfart och överlåtelseskatt. Skogsavdraget kan användas för att minska kapitalskatten på virkesförsäljning.

Om anskaffningskostnaderna för skogen har varit totalt 100 000 €, är skogsägarens skogsavdragsunderlag 0,60 × 100 000 € = 60 000 €. Skogsavdraget kan användas upp till 60 % av skogsinkomsterna under ett skatteår.

Om skogsägaren har fått 50 000 € i virkesintäkter från den fastighet som ger rätt till skogsavdrag, kan hen göra ett avdrag på upp till 30 000 €. Då behöver skogsägaren betala kapitalskatt endast på 20 000 €.

Skogsavdraget kan användas tills hela avdragsunderlaget är förbrukat. Minsta avdrag är 1 500 €.

I skogsbeskattningen kan man dra av flera kostnader för skogsbruket, till exempel:

skogsvårdsarbeten (röjning av plantbestånd, gallringar och förhandsröjningar)
förbättringsarbeten (byggande och underhåll av skogsbilvägar)
upprättande av skogsbruksplan
resekostnader (inspektioner, skogsvårdsåtgärder och UPM:s kundevenemang)
skogsförsäkringspremier

6. Hyresintäkter från skogen

Skogen kan ge andra inkomster än virkesförsäljning. Tilläggsinkomster kan komma från olika hyres- och nyttjanderättsavtal, såsom:

uthyrning av jakträttigheter
friluftsleder
projekt för förnybar energi, såsom vind- och solparker

Även frivilligt naturskydd genom skyddsbeslut kan ge ersättning. Mer information erhålls hos Skogscentralen och NTM-centralerna.

Innan man ingår avtal om tilläggsanvändning av skogen och börjar få intäkter från den, bör man beakta hur detta påverkar annan användning av fastigheten.

Till exempel får man inte lagra virke på områden med elledningar. Det kan försvåra avverkning och orsaka extra kostnader, särskilt om det är den enda lagringsplatsen vid vägen till skogsfastigheten.

Ett skyddsområde kan också försvåra användningen av andra delar av skogen, om det bryter en viktig förbindelseväg.

7. Avkastning från skogen via samfälld skog

Samfälld skog innebär gemensamt ägande av skog. Den förvaltas av en styrelse eller förvaltare som utses av delägargruppen.

En skogsägare kan ansluta sin skog eller delar av den till en samfälld skog och få andelar i den. När anslutningen har bekräftats är skogsägaren inte längre ägare till det anslutna området, utan delägare i den samfällda skogen.

Enligt lagen om samfälld skog ska det finnas en skogsbruksplan som styr skötseln. En professionellt skött samfälld skog ger trygghet för delägarens skogsegendom och är ofta ett effektivt sätt att få avkastning från skogen.

Enskilda skogsfastigheter får vanligtvis virkesintäkter mer sällan, men i en samfälld skog delas överskottet ut till delägarna regelbundet. Överskottet fördelas enligt hur stor andel varje delägare har.

UPM har grundat fyra regionala UPM Samfällda Skogar, som är kostnadsfria att ansluta sig till. I UPM:s samfällda skogar har överskott delats ut årligen. Genomsnittliga årliga avkastningar har varit:

Östra Finlands samfällda skog: 4,9 %
Mellersta Finlands samfällda skog: 4,8 %
Västra Finlands samfällda skog: 4,6 %
Österbottens samfällda skog: 4,1 %

8. Stöd som skogsägare kan ansöka om

Privata skogsägare kan ansöka om METKA-stöd från Skogscentralen för skogs- och naturvårdsarbeten, skogsbilvägar och tillfälligt naturskydd. Stöd som kan sökas är:

stöd för vård av plantbestånd och ungskog
stöd för vitaliseringsgödsling
stöd för skogsbilvägar
stöd för vård av torvmarksskog
stöd för hyggesbränning
miljöstöd
naturvårdsstöd

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog samt vitaliseringsgödsling kan sökas via tjänsten Minskog.fi eller med blankett. Övriga stöd söks med samma blankett.

Stöd för vård av plantbestånd och ungskog söks först efter att arbetet är utfört. För alla andra stöd måste ansökan lämnas in till Skogscentralen innan arbetet påbörjas.

För naturvårdsarbeten krävs en plan som bifogas ansökan. För UPM Tillväxt -partners erbjuds den nya helheten UPM Naturvårdstjänster, som inkluderar stödansökan enligt nyckelfärdig princip.

9. Att förbereda sig på risker förbättrar skogsavkastningen

Stormar, snöskador, bränder och insektsangrepp är de vanligaste riskerna för skogsägare. Dessa kan hanteras med en skogsförsäkring.

Om det uppstår en skogsbrand måste efterbevakning ordnas, även om branden har släckts. Utan försäkring kan detta bli dyrt och minska skogens avkastning.

Skogsägaren kan välja lämpliga självrisker och ersättningsnivåer vid tecknande av försäkring.

Rätt tidpunkt för skogsvårdsåtgärder, såsom röjning av plantbestånd och gallringar, minskar risken för skogsskador och stärker skogens livskraft och motståndskraft. Träd och rötter får utrymme att växa, och stammarna blir grövre.

Risken för insektsangrepp ökar även i Finland när somrarna blir varmare och torrare. Denna risk minskar med rätt skogsvård, som gör träden mer motståndskraftiga.

Blandskog är mer motståndskraftig mot insektsangrepp än skog med ett enda trädslag. UPM:s mål är att lövträd ska utgöra 20 % av bolagets egna skogar.

10. Får man jämn avkastning från skogen?

Skog betraktas allmänt som en lågrisk investering som är relativt skyddad mot inflation. Avkastningen är måttlig men stabil, eftersom den baseras på skogens tillväxt. Med rätt skogsvård kan man påverka avkastningens storlek.

Som investeringsobjekt är skogen förutsägbar. I Finland finns utmärkta tillväxtmodeller för trädbestånd, som gör det enkelt att förutspå tillväxten 10 år framåt.

Med hjälp av dessa modeller kan man fastställa trädens tillväxthastighet och därmed planera lämpliga tidpunkter för avverkning och skogsvårdsåtgärder.

Baserat på tillväxtmodeller är det möjligt att förutspå skogens värdeutveckling och hur mycket avkastning den kan ge i framtiden. I tillväxtmodellerna är virkespriset en variabel, vilket kan påverka kassaflödet.

I Finland finns fungerande kanaler för att sälja skogsfastigheter. Efterfrågan på skogsfastigheter har varit god på senare tid. Förutom efterfrågan påverkas marknadspriset och attraktiviteten av flera faktorer, såsom läge och fastighetens egenskaper.

Artikeln bygger på expertis från Matti Turkama, nyckelkundchef på UPM Skog, och Jaakko Lehtinen, chef för användarupplevelse.

Artikeln har tidigare publicerats i nummer 3/2025 av tidningen Metsän henki.