Extra växtkick med tillväxgödsling
Vid tillväxtökande gödslingar i tall- och grandominerade bestånd på mineraljordar används gödslingsmedel som förutom kväve även innehåller andra näringsämnen som är viktiga för trädbeståndet, till exempel bor.
Tillväxtgödseln som sprids ut i tall- och granskogar på mineraljord innehåller i huvudsak kväve, som har den allra största inverkan på trädets tillväxt. En gödslingsomgång medför 15–20 kvadratmeter ytterligare tillväxt per hektar. Hos unga trädbestånd får gödslingen massaveden att snabbare bli grövre stockar, medan den värdefulla timmerträdsandelen i äldre skogar ökar, vilket också ger betydliga ökade virkesinkomster för skogsägaren.
"På mineraljordar görs tillväxtökande gödslingar första gången efter förstagallringen och sista gången ungefär 6–8 år före den planerade slutavverkningen. Gödslingen har en verkningstid på sex år i tallbestånd och åtta år i granbestånd. Under denna tid har trädbeståndet redan använt 90 procent av det tillförda kvävet. Tillväxtökande gödsling kan göras cirka 3–4 gånger under skogens omloppstid. Då växer skogen effektivt under hela omloppstiden", berättar försäljningschefen för skogsgödslingsmedel Juho Räsänen vid Yara Suomi Oy.
Skogen som ska gödslas bör vara skött, d.v.s. gallringarna ska ha gjorts i rätt tid och trädbeståndets tillväxt ska vara god. Det ska finnas utrymme för trädbeståndet att växa, påminner Kallio.
”Det lönar sig att rikta blicken mot trädtopparna. Om man kan se en tydlig tillväxt i topparna kan man åstadkomma en bra extra tillväxt genom gödsling. Om träden däremot inte längre växer på längden ska nästa åtgärd vara avverkning”, förklarar Suvanto.
Näringssituationen korrigeras genom vitaliseringsgödsling
Gödslingen kan också förbättra skogens hälsa. En näringsobalans syns i form av yttre tecken i trädkronorna, årsringarna och barren. Om man upptäcker rubbningar i näringsbalansen lönar det sig att korrigera dem så fort som möjligt. När näringssituationen korrigerats blir barren klart friskare redan under följande växtperiod, och under år 2–5 är näringsbalansen i skick och träden växer friskare, snabbare och med bättre kvalitet.
Det behövs ofta vitaliseringsgödsling på torvmoar, åkerplanteringar och gamla svedjeland. På dessa områden begränsas trädbeståndets tillväxt av bristen på till exempel kalium, fosfor eller bor.
”Gödsling med skogaska, som är långsamt upplösande, lämpar sig utmärkt för vitaliseringsgödslingen av i synnerhet sumpskogar. Askgödslingen korrigerar näringsbrister och samtidigt accelererar kalken som askan innehåller jordmånens mikrobverksamhet, så att kvävet som torvmoarna innehåller frigörs bättre och kan användas av trädbeståndet. Resultatet är att gödslingen ökar trädens tillväxt med upp till 80 kubikmeter under 15–25 år. Samtidigt förbättrar den virkets kvalitet”, berättar Suvanto.
Granskogar på bördig jord lider ofta av borbrist. Näringssituationen kan korrigeras med antingen askbaserad eller flytande borgödsel. Flytande bor kan spridas i ett ungt plantbestånd exempelvis i samband med maskinell röjning.
"På beskogningsområden på åkrar samt på gamla svedjebruk och betesmarker är det klokt att utföra borgödsling redan när den nya skogen anläggs. Om borbristen inte åtgärdas i tid kan det hända att träden inte överhuvudtaget blir till värdefullt timmer av hög kvalitet. Jag anser att borgödsling är av de viktigaste skogsbruksåtgärderna i områden med borbrist", säger Räsänen.
Rätt gödsel till rätt plats
Valet av rätt gödsel, spridningskvantitet och spridningsmetod beror på bland annat växtplats, trädslag, trädbeståndets ålder och jordmånens näringsnivå. Vid behov görs näringsvärderingen med hjälp av jord- eller barranalys. Skogsgödslingen utförs huvudsakligen med helikopter eller skogstraktor.
UPM:s skogskundansvariga hjälper till med att utvärdera gödslingsbehovet och den nytta som gödslingen kan medföra. Det lönar sig att gödsla vare sig ditt mål är en bättre virkesskörd eller en friskare skog.
