I Finland insamlas olika slags uppgifter om privata skogar. Detta kallas uppgifter om skogstillgångar. Uppgifterna om skogstillgångar omfattar till exempel information om trädbestånd, avverkningsmöjligheter och skogens värde. Uppgifterna om skogstillgångar underlättar planeringen av en hållbar och lönsam skogsvård.
Uppgifter om skogstillgångar samlas in av många aktörer. Insamlingsmetoderna varierar mellan de olika aktörerna. Uppgifternas exakthet varierar också, liksom vem som har tillgång till dem.
Vilka slags uppgifter om skogstillgångar finns det?
1. Tjänsten MinSkog.fi:
Finlands skogscentral samlar med statsfinansiering in uppgifter om privata skogar i Finland. Dessa uppgifter är tillgängliga i tjänsten MinSkog.fi. Där kan skogsägaren avgiftsfritt granska sina egna uppgifter genom att logga in i tjänsten med personliga nätbankskoder, ett mobilcertifikat eller ett chipförsett identitetskort.
- Hur samlas uppgifterna in? Uppgifterna samlas in med hjälp av laserskanning, flygfotografering, provytemätningar samt i någon mån fältinventering. Laserskanningen görs från flygplan på ungefär två kilometers höjd och flygfotografering på drygt sex kilometers höjd. En del av uppgifterna baserar sig på tidigare fältinventering och skogsplaneringsdata. Dessutom uppdateras uppgifterna på basis av olika anmälningar.
- Vilka uppgifter får man? Laserskanningen ger uppgifter om trädbeståndets storlek och mängd. De mest exakta uppgifterna som fås är trädbeståndets totalvolym. Information om huvudträdslaget ingår också. Inexaktheter kan förekomma i förhållandet mellan olika trädslag, speciellt underordnade trädslag. Trädbeståndsdata beräknas för områden på 16 x 16 meter som utgör inventeringsområdet. Det är svårt att få tillförlitliga uppgifter om unga plantskogar med laserskanning. I plantskogarna görs därför fältinventering om det är möjligt. Skogar med ojämna trädbestånd skapar också utmaningar.
- Fördelar? Skogsägaren får snabbt en uppfattning om situationen i sin skog. Tjänsten ger också förslag på brådskande skogsvårdsarbeten och avverkningar för de kommande fem åren, samt visar lagobjekt enligt Skogslagen samt andra naturobjekt. Förslagen baseras på automatiskt kalkylerade modeller. De beaktar inte exempelvis skogsägarens egna målsättningar.
2. Skogsbruksplaner:
UPM Skog samlar in uppgifter om skogstillgångar samtidigt som skogsbruksplanerna uppgörs. Med skogsbruksplanen hjälper vi skogsägaren att vårda skogen och få bästa möjliga avkastning. Vi erbjuder våra kunder och partnerskapskunder möjlighet att granska sina egna uppgifter.
- Hur samlas uppgifterna in? För skogsbruksplanen använder vi oss av laserskanningsdata, flygbilder, kartdata samt olika elektroniska material. En viktig del av skogsbruksplanen är besök i terrängen. Under besöken insamlas omfattande uppgifter om trädbestånd och jordmån. Som bas kan vi använda uppgifter från tjänsten MinSkog.fi, om skogsägaren gett oss tillstånd att använda eller överföra data. Tillstånd kan beviljas samtidigt som man granskar sina egna uppgifter.
- Vilka uppgifter får man? Skogsbruksplanen ger en heltäckande bild av trädbeståndet per trädslag. Den visar trädbestånd och ståndorter, skogsskötsel, rekommenderad avverkning samt en prognos för trädbeståndets utveckling. På basis av dessa uppgifter kan man uppgöra figurspecifika skogsvårds- och avverkningsförslag för de kommande tio åren.
- Fördelar? Skogsägaren får en heltäckande och mångsidig uppfattning av den egna skogens värde, användningsmöjligheter samt nödvändiga skogsvårdsarbeten. Skogsbruksplanen är som en handbok för den egna skogen. Med den som utgångspunkt kan man planera för en så god avkastning och skogsvård som möjligt. I planen kan man också beakta frågor om arvsskifte eller exempelvis det landskapsmässiga värdet. Utifrån de egna målsättningarna kan man göra upp en detaljerad plan för skogens användning.
3. Skogsinventering med data från flera källor:
Naturresursinstitutet (Luke) samlar med statsfinansiering in uppgifter om skogstillgångar från flera olika källor. Detta kallas för flerkällsinventering. Som källor används bland annat satellitbilder och fältdata från riksskogstaxeringen (RST). Informationen är tillgänglig för alla och omfattar alla skogar oberoende av ägare. Informationen finns på webben: www.paikkatietoikkuna.fi/. Du kommer till skogsresurskartorna genom att i menyn välja Kartlager > Enligt dataproducent > Naturresursinstitutet. Kartorna kan också laddas ner till den egna datorn i Lukes tjänst (på finska) kartta.luke.fi. Användning av dessa nerladdningsbara data kräver en viss förhandskunskap.
Applikationen UPM Metsäni (på finska):
Du kan räkna ut ett riktgivande värde för den egna skogen på några sekunder med den lättanvända mobilapplikationen UPM Metsäni eller med skogsvärderäknaren på vår webbplats. Dessa verktyg finns endast på finska. I båda verktygen baseras kalkylen på naturresursinstitutets flerkällsinventering. Både mobilapplikationen och skogsvärderäknaren är gratis att använda.
- Hur samlas uppgifterna in? Som källor används RST:s fältdata, satellitbilder och andra numeriska källor, såsom grundkartor och höjdmodeller. Nya resultat beräknas vartannat år utifrån nya material. Dessa material har också använts som bas för applikationen UPM Metsäni och skogsvärderäknarens kalkyl.
- Vilka uppgifter får man? När fältdata kombineras med satellitbilder kan man producera detaljerade kartor över skogstillgångar och kommunspecifika tabelldata. Uppgifterna ger information om trädbeståndets mängd och struktur, till exempel beståndets ålder, grovlek och trädslagens stamvolym. Trädbeståndsdata beräknas för områden på 16 x 16 meter som utgör inventeringsområdet. Applikationen UPM Metsäni och skogsvärderäknaren ger en allmän bild av och ett riktgivande penningvärde för skogsfastigheten. De visar en uppskattning av kubikmängden virke och penningvärde för olika virkesslag, skogens åldersstruktur samt en grov uppskattning av åtgärder.
- Fördelar? Vem som helst har tillgång till uppgifterna om skogstillgångar. Med hjälp av dem kan man få en allmän bild av skogens struktur och värde. Uppgifterna i de enskilda 16 x 16 meters rutorna är inte väldigt exakta, men när de kombineras till större enheter får man tillförlitligare data. UPM Metsäni och skogsvärderäknaren ger å sin sida snabbt och enkelt information om skogens värde och trädbestånd. Användning av applikationen eller räknaren kräver inga förhandskunskaper eller förtrogenhet med skogsärenden.
Så här granskar du enkelt uppgifterna om skogstillgångar
- Börja i tjänsten MinSkog.fi. Logga in i tjänsten och se om din skog har ett brådskande behov av avverkning eller skötsel. Med några klick får du kontakt med någon av våra skogsfackmän att hjälpa till med att sköta din skog, om du ger oss åtkomst till dina uppgifter. Tjänsten är avgiftsfri för dig.
- Det snabbaste sättet att få en uppskattning av din skog är att använda skogsvärderäknaren eller applikationen UPM Metsäni, som är ytterst enkla att använda. Du behöver bara ange fastighetsbeteckningen i tjänsten. Applikationen och räknaren ger dig på några sekunder en uppskattning av värdet på din skog.
Behöver du hjälp med uppgifterna om skogstillgångar?
Kontakta en av våra skogskundansvariga. De kan hjälpa dig i skogsärenden. De ger dig råd om hur du bäst drar nytta av dina egna uppgifter för att planera skogsvården på det sätt som passar dina målsättningar.