Jag och min bror äger tillsammans ett skogsskifte där en förnyelseavverkning gjordes i det gamla granbeståndet våren 2014. Vi beslutade att göra markberedning samma vår och den utfördes som fläckhögläggning av en lokal maskinföretagare.
Granplantorna planterade vi själva. Arbetet underlättades av att vägen ledde fram till kanten av förnyelseytan, dvs. vi behövde inte bära plantorna särskilt långt. Jag har också erfarenhet av andra slags förnyelseytor där det har gått mycket tid åt att bära plantorna från vägen till förnyelseytan.
Dags för tidig röjning
I våras var det dags för tidig röjning i samma skifte. På den försumpade momarken hade små björkar vuxit om granplantorna och försvårade redan granarnas tillväxt. Vi funderade ändå om vi skulle kunna skjuta fram åtgärden med några år, eftersom stället var frostkänsligt och björkarna skulle skydda granarna mot frostskador. Vi kom ändå fram till att det är bättre att göra röjningen nu när arbetet lättare kan utföras än när lövträden har vuxit sig ännu större. Vi fick arbetet gjort och granarna hade igen mer utrymme att växa.
Det går ändå inte att hålla sig borta från skiftet särskilt länge. Efter några år blir det att tag i röjningssågen och gallra granbeståndet och björkarna som lämnats kvar till rätt odlingstäthet i väntan på den första egentliga avverkningen av gagnvirke. Då de första skötselåtgärderna görs i rätt tid växer beståndet bra och virket har god kvalitet.
I väntan på förnyelseavverkning
I somras gjorde jag och min bror ett heldagsbesök i våra skogar och fastställde vilka åtgärder som behövs inom den närmaste framtiden. Det var trevligt att vara tillsammans och samtala, men även vi skogsexperter måste ibland ta oss en ordentlig funderare: när är det till exempel motiverat att göra en gallring eller behövs det kanske iståndsättningsdikning i skogen? Det blev också ett stort antal steg under dagen.
Följande större avverkningsinkomst får vi först i samband med förnyelseavverkningen om några år. Först utför vi förstagallring i tallbeståndet bredvid detta bestånd och låter det växa några år så att rötterna blir starkare. Därefter är det dags för slutavverkning i figuren intill. I detta skede klarar tallbeståndet där vi utfört förstagallringen redan av de förändrade vindförhållandena.
I det egna skogsbruket tvingas man även mot sin vilja fatta ett stort antal olika beslut om man vill att skogen ska ge god avkastning och må bra även framöver.
Inkomster eller bara utgifter?
Förutom att skogsägarna måste fatta beslut har de också skyldigheter åtminstone under de år de har fått avverkningsinkomster. En skogsskattedeklaration ska till exempel lämnas in till skattemyndigheten för de år skogsägaren har fått inkomster.
Beträffande avverkningsinkomsterna är inget år det andra likt. Ibland är inkomsterna större med anledning av förnyelseavverkningar. Ibland är det bara utgifter med skogen. Utgifterna kan vara årligen återkommande, till exempel avgifter för vägenheten eller försäkringsavgifter.
Tankar om samägande
Eftersom jag och min bror tänker lika och har samma mål beträffande användningen av skogen är det relativt lätt att sköta skogsärenden och fatta beslut tillsammans. Vi vill sköta våra skogar bra och frigöra kapital som varit bundet till skogen så fort det är klokt att göra detta, till exempel när trädbeståndets tillväxt har avtagit.
Samägande leder dock ibland till konflikter och i värsta fall vidtas inga åtgärder i skogen om ägarna inte kan enas om vad som ska göras. Svårigheten att fatta beslut kan också i vissa fall leda till att åtgärder som är viktiga för skogens tillväxt inte vidtas eller så vidtas de vid fel tidpunkt. Detta leder ohjälpligen till att avkastningen från skogen blir mindre.
En samfälld skog som alternativ
Det finns också ett annat alternativ än direkt skogsägande för den som vill äga skog. I vårt land finns många samfällda skogar och skogsägarna kan föreslå att deras skogsfastighet ansluts till en samfälld skog. Skogsägaren får då andelar i den samfällda skogen i proportion till skogsfastighetens värde. Därefter överförs ansvaret för skötseln och förvaltningen av detta skogsområde från skogsägaren till den samfällda skogen.
I UPM Samfällda skogar görs årligen avverkningar utifrån avverkningsplanerna och dessa avverkningar ger den samfällda skogen inkomster. Å andra sidan säkerställs god skogsvård genom att sörja för att rätta skogsvårdsåtgärder vidtas vid rätt tidpunkt.
Regelbunden inkomst från den samfällda skogen
I UPM Samfällda skogar sköts skogarna av experter som regelbundet fattar beslut som gäller skogar. Då avverkningar enligt avverkningsplanen görs årligen i UPM Samfällda skogar uppstår det till skillnad från enskilda skogar inga år med "bara utgifter”, utan inkomster fås jämnt varje år.
- Den samfällda skogen ansvarar också för att de administrativa ärendena som gäller skogen sköts.
- Den samfällda skogen betalar kostnaderna som verksamheten föranleder.
- Den samfällda skogen lämnar också in en skattedeklaration över sin verksamhet till skattemyndigheten och betalar nödvändiga skatter. Avkastningen som delas ut till delägarna i proportion till deras andelar är skattefri för delägaren.
Inga skogsarbeten eller förpliktelser
I UPM Samfällda skogar är även samägandet bekymmerfritt. Varje fastighetsägare som ansluter sig får andelar i den samfällda skogen i proportion till ägarförhållandet. Beslut som gäller skogen leder inte längre till tvister mellan delägarna i och med att besluten om skogsvård fattas av skogsexperter.
I den samfällda skogen har delägaren inga skyldigheter utan kan i lugn och ro njuta av den goda skogsvården i den samfällda skogen och av den goda avkastningen. Jämfört med arbetsmängden i enskilda skogar är skillnaden stor eftersom delägaren i en samfälld skog inte har några arbetsuppgifter.
Egen skog eller samfälld skog?
En skogsinvestering kan göras både genom att ansluta sig till en samfälld skog och genom att själv äga skog. Skillnaden mellan sätten är att en skogsägare som själv äger sin skog måste ha förmåga och tid att fatta beslut som gäller skogen. Självfallet kan skogsägaren rådfråga experter, men i sista hand är det skogsägaren själv som ansvarar för allt.
Ofta gör skogsägaren också åtminstone de enklaste skogsvårdsåtgärderna själv, vilket kräver tid och krafter. I en samfälld skog kan skogsägaren göra en skogsinvestering genom att ansluta sin fastighet till den samfällda skogen och meddela den samfällda skogen sitt bankkontonummer för att få den årliga skattefria intäkten. När en skogsägare avstår från ägandet kan andelarna i den samfällda skogen till exempel ges till den efterkommande generationen eller säljas på den fria marknaden.
Vem har nytta av en samfälld skog?
UPM Samfällda skogar är ett ypperligt alternativ för den som vill att skogen ska vara i gott skick och ge avkastning men inte har tid och krafter att sätta sig in i detta. Det är bekymmerfritt att äga andelar i en samfälld skog i och med att den samfällda skogen sköter allt.
Testa om UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för dig (på finska)