UPM Skog

Naturen skyddas i ekonomiskogar

9.11.2018

Naturen skyddas i ekonomiskogar

Skyddsområden utgör grunden för naturskyddet, men i Finland spelar ekonomiskogarna också en betydande roll i upprätthållandet av naturens mångfald.

Över 70 procent av Finlands landareal är skog och Finland är ett av världens mest skogbeklädda länder. Cirka 12 procent av skogarna är skyddade – en andel som placerar Finland i den europeiska toppen. De finländska skogarnas skyddade yta har femdubblats efter 1980-talet.

Skyddade skogar är till exempel national- och naturparker samt områden som omfattas av olika skyddsprogram, till exempel skyddsprogrammen för gamla skogar eller lundar. Skyddsobjekten är pärlorna i vår natur och hör till våra värdefullaste naturobjekt i fråga om sin livsmiljö och andra egenskaper.

Även om en relativt stor andel av våra skogar är skyddade är största delen av deras yta i mer eller mindre aktiv ekonomianvändning. Därför är det även med tanke på naturskyddet av betydelse vad som görs i våra ekonomiskogar.

Innan det fanns omfattande kunskap om mångfaldens betydelse sköttes skogarna även i Finland i stor utsträckning endast ur ekonomiska synvinklar. Under de tre senaste årtiondena har dock de ekologiska faktorerna börjat beaktas allt bättre i skötseln av skogar. År 1997 innehöll skogslagen första gången ett mål som gällde bevarande av skogarnas biologiska mångfald och beaktande av viktiga livsmiljöer. Något senare, på 2000-talet, kom skogscertifieringssystemen FSC® och PEFC™ till Finland. Dessa system har integrerat förfaringssättet för en hållbar en användning av skogen.

Det är dock klart att skogen förändras när det utförs åtgärder och därför har en del av arterna särskilt under tidigare årtionden lidit av skogsbruket. Därför är det logiskt att det bästa sättet att förbättra arternas status är att dragen som karaktäriserar naturliga skogar blir tydligare i ekonomiskogarna. Exempel på sådana drag är en mångsidig trädslagssammansättning och död ved. Minskningen av död ved har varit en betydande orsak till att flera skogsarter har blivit hotade.

Naturvården syns redan i skogarna

Naturvården i ekonomiskogarna genomförs på många olika sätt i den vardagliga skogsvården. Även om till exempel gran är huvudträdslaget som odlas i skogen säkerställer man i plantskogsskötseln och gallringarna att det också finns lövträd i beståndet. En del eller alla stående eller liggande döda träd i beståndet sparas och maskiner som kör i skogen bör sörja för att träden inte skadas. En del av träden på avverkningsytorna lämnas kvar som grupper av naturvårdsträd. Som naturvårdsträd väljs sådana träd som är värdefullast för mångfalden, till exempel grova, gamla aspar. Träden får växa vidare i skogen och när de har dött blir de till död ved som är livsviktig för många skogsarter. Då buskskiktet i grupperna av naturvårdsträd och de små träden inne i dessa grupper lämnas kvar förvandlas objektet samtidigt till en snårskog där många vildfåglar trivs.

Det börjar redan synas i skogsnaturen att skogarnas skyddssituation har förbättrats och att skogsbehandlingsmetoderna har blivit naturvänligare. Naturvården i ekonomiskogar har till exempel bidragit till att mängden död ved har ökat i Södra Finlands skogar och att mängden lövträd har ökat i skogarna. Skogsnaturen förändras dock långsamt och skogsarterna märker av förändringarna i behandlingssätten mycket senare. Därför är det viktigt att säkerställa att den positiva utvecklingsgången i skogarna fortsätter och även framöver arbeta effektivt för att främja naturens mångfald även i ekonomiskogar.

 

I det finländska skogsbruket

  • odlas naturliga trädslag på deras naturliga ståndorter
  • är den genomsnittliga avverkningsytan mindre än två hektar
  • utförs åtgärder årligen endast på cirka 2–3 procent av ekonomiskogarnas yta.
 

Läs mer om vilken nytta skogens arter har av naturvården i ekonomiskogar

Visa mer