UPM Skog

Skogsgödsling ger snabb och säker avkastning

Gödsling är den mest produktiva åtgärden i en välskött skog. En euro som satsas på en gödslingsgång betalar igen sig trefalt, och man kan gödsla skogen många gånger under omloppstiden.

Skogsgödsling ger snabb och säker avkastning

– Gödsling är det snabbaste sättet att öka trädets produktivitet, säger UPM Skogs skogsvårdschef Jyri Schildt. UPM har gödslat sina egna skogar regelbundet i över 15 år.

– Det finns ändå många skogar där denna möjlighet inte utnyttjas, speciellt bland privata skogsägare, säger Schildt.

Han tvivlar inte på nyttan med gödsling. Han uppskattar att en gödslingsgång producerar 15–20 kubik mera virke per hektar under cirka åtta år. Volymmässigt är ökningen omkring 10 procent, men den ekonomiska avkastningen ökar betydligt mer eftersom gödslingen får en del av massaveden att växa till grövre och mer värdefullt timmer före följande gallring.

– Tumregeln är att en euro som satsas på gödsling producerar tre euro efter åtta år, säger Schildt. Detta motsvarar ca 15 procent årlig ränta på en investering. Avkastningen kan lösas in också genom en tidigare avverkning.

Kvävegödsling ökar tillväxten på mineraljordar

Då Schildt talar om nyttan med tillväxtgödsling, baserar han kalkylerna på skog som växer på mineraljord, speciellt granbestånd på friska moar samt tallbestånd på friska och torra moar. På kargare mark begränsas tillväxten också av andra faktorer, som till exempel tillgången på vatten. På de allra bördigaste jordarna finns det enligt Schildt redan så mycket näring att gödslingen inte ger någon märkbar tilläggsnytta.

– Bland näringsämnena är kväve det allra vanligaste gödslingsmedlet som kan användas för att öka tillväxten på finländska mineraljordar, säger forskare Mikko Kukkola från Naturresursinstitutet Luke. Kväve förekommer också rikligt i luften men träden kan endast ta upp det ur marken, som föreningar lösta i vatten.

 

En kombination av viktiga näringsämnen ger bästa resultat

Virke består huvudsakligen av kol och syre samt en liten mängd väte. Kvävet utgör endast en halv procent i torrt virke. Kvävet är ett näringsämne som cirkulerar i trädet och deltar i fotosyntesen som en del av klorofyllet, dvs. en byggsten för bladens gröna färg.

– När det finns mycket kväve växer fotosyntesmaskineriet, dvs. mängden barr, hos tall och gran, vilket i sin tur ökar trädets tillväxt, förklarar Kukkola.

Vid sidan av kväve finns det andra viktiga näringsämnen som påskyndar tillväxten, såsom fosfor och kalium. UPM använder kvävegödsel spetsad med fosfor speciellt för granbestånd på friska moar, medan tall- och granbestånd på torra moar får kalium.

– De här gödslingarna med flera näringsämnen ger ju alltid ett något bättre resultat än enbart kväve, men på mineraljordar råder det sällan brist på fosfor och kalium. Myrmarker däremot har i regel brist på fosfor och kalium, säger Kukkola.

 

Vitaliseringsgödsling förbättrar virkets kvalitet på torvmarker

På myrar, dvs. torvmark, råder det ofta brist på fosfor, kalium och spårämnen, främst bor. UPM erbjuder en kombination av dessa genom att använda aska i skogarna, vars effekt håller i sig i tiotals år.

– Gödsling av torvmark är i själva verket främst en vitaliseringsgödsling som korrigerar brister, medan vi på mineraljordar utför tillväxtgödsling, säger Schildt. UPM förebygger ändå borbrist också på mineraljord genom att använda gödselblandningar med tillsatt bor.
Borbrist orsakar tillväxtstörningar som kan leda till förgrenade toppar eller stor kvistbildning, vilket försvagar timrets kvalitet och mängd.

– I allmänhet räcker 1,5–2,5 kilo bor per hektar till för att korrigera brister, dvs. en alldeles liten mängd, säger Kukkola. Mängden kväve som används på mineraljord i södra och mellersta Finland är vanligtvis omkring 150–200 kilo per hektar.

 

Tillväxtgödsling ger avkastning redan i gallringsavverkningen

Gödseln ökar alltså tillväxten, korrigerar brister och förbättrar på det stora hela trädens livskraft men kan inte ersätta utebliven skogsvård.

– Visserligen ökar gödseln också tillväxten i en snårskog, men den ger nytta bara då den ökar de värdefulla trädens tillväxt, påpekar Kukkola. Enligt honom kan en välmående skog gödslas från och med förstagallringen. Gödslingen kan upprepas två eller tre gånger, alltid när effekten av föregående gödsel har upphört. Den snabbaste avkastningen på gödslingen får man om den görs ca 6–10 år före följande gallrings- eller slutavverkning. Då har gödseln hunnit verka nästan fullständigt.

Schildt uppmanar ändå skogsägaren att vänta ungefär 3–4 år efter avverkningen. Då kan träden först dra nytta av den tillväxtspurt som gallringen medför för att förstärka stammen och rotsystemet. Efter detta är de härdigare mot vind och snöbelastning, som ökar efter gödslingen då toppmassan blir större.

 

Kvaliteten hos gödslat timmer håller i sig

Varje gödslingsgång ger extra tillväxt och ökar avkastningen i alla kommande avverkningar. Men hur påverkar tillväxtgödslingen virkets kvalitet?

– Gödslingen ökar bredden på årsringen, men virkets täthet påverkas ytterst lite och sågvarans hållfasthet påverkas i praktiken inte alls, säger Schildt.

Om man skulle gödsla plantskogar, skulle årsringen enligt Kukkola blir alltför bred, antalet grenar för stort och virkeskvaliteten därmed sämre, men i en äldre skog är situationen nästan omvänd.

– Invallningen av döda kvistar efter grenrensning kan till och med gå snabbare just för att tillväxten påskyndas. Stamkvistning och gödsling är därför en effektiv kombination om man vill förbättra stockarnas kvalitet, säger Kukkola.

Tillväxtgödsling av mineraljordar ökar tillväxten märkbart. Vid avverkningen kan man därför lasta fler kubikmeter värdefullt timmer på stockbilen.

 

När lönar det sig att gödsla?

Tillväxtgödsling

  • Mellan förstagallring och slutavverkning
    • 1–4 gånger under skogens omloppstid


Vitaliseringsgödsling

  • Vid tecken på brister, framförallt tillväxtstörningar
    • Hjälp av skogsexperternas observationer och barrundersökningar
 

På mineraljordar påskyndar gödsling tillväxten. Med vitaliseringsgödsling säkerställs skogens störningsfria tillväxt. A) Markspridning görs när marken bär och det finns färdiga körstråk B) Flygspridning görs på svårframkomliga områden C) Vitaliseringsgödsling på områden med borbrist görs i samband med maskinell röjning av plantskog

 

Läs mer om skogsgödsling