UPMSkog

Skogsgödsling enkelt och tryggt

Högklassig gödsel är lätt att sprida ut i skogen så att varje träd drar nytta av den och miljön inte påverkas. Senare binder den extra tillväxten flerfalt den mängd koldioxid som frigörs vid tillverkningen av gödseln.

När skogar gödslas med kväve, är kvävets form viktig. Såväl för trädets tillväxt och miljön är det viktigt att trädet kan tillgodogöra sig det tillsatta kvävet som effektivt som möjligt så att inte stora mängder kväve stannar kvar i marken.

Liksom på åkrar används i skogen tre olika slags kväve: ett snabblösligt nitratkväve, ett långsamt lösligt ammoniumkväve, samt ureakväve med den allra långsammaste upplösningen.

– I tillväxtgödslingen av moskogar använder vi blandningar som innehåller ungefär lika mycket nitratkväve och ammoniumkväve, berättar UPM Skogs skogsvårdschef Jyri Schildt.

Ett av gödslingsmedlen innehåller dessutom fosfor och ett annat kalium. Båda innehåller även bor för att förebygga brister.

Gödslingsmedlet YaraMila METSÄN NP innehåller fosfor och YaraBela METSÄSALPIETARI innehåller kalium. Båda innehåller också bor för att bevara näringsbalansen.

Trygg gödsling – tillräckligt men inte för mycket

Vid sidan av gödselns kemiska sammansättning är det viktigt att gödslingsmedlet är lätt att dosera och sprida jämnt så att varje träd drar nytta av det. Då en handfull kväve men endast en nypa bor ska spridas ut, är det svårt att lyckas.

– Varje korn innehåller näringsämnen i samma proportion. Därför sprids näringsämnena jämnt på skogsmarken, berättar försäljningschef Juho Räsänen vid Yara Suomi Oy som tillverkar gödslingsmedel. Fördelen med industriellt tillverkade gödslingsmedel är enligt honom också att de exakta mängderna näringsämnen är kända, vilket betyder att man inte behöver sprida extra gödslingsmedel för säkerhetens skull.  

Ännu på 1980- och 1990-talet var man rädd för att tillsatt kväve skulle öka försurningen av marken vid sidan av svavel- och kvävedepositionerna. Man oroade sig också för att kvävet lätt skulle sköljas ut i vattendragen.

– Uppföljningen har visat att gödslingen är trygg. När mängden kväve hålls inom vissa gränser, klarar mikroberna i jorden, ytväxtligheten och trädbeståndet av att binda det, säger forskare Mikko Kukkola från Naturresursinstitutet Luke.

– Runt vattendrag lämnas dessutom skyddszoner, där skogen varken gödslas eller avverkas, tillägger Schildt.

 

Tillväxtgödsling ökar också bärskörden

Tillväxtgödsling av skogen görs mellan början av maj och slutet av september, så att det inte stör trädens och de andra växternas övervintring. Schildt betonar att man utan problem kan plocka bär och svamp i en nygödslad skog. Näringsämnena förekommer också naturligt och de används även för att gödsla säd och grönsaker.

– Vanligtvis ökar också bärskörden, konstaterar Schildt.

Askgödslingen av torvmark har väckt frågor om tungmetaller, som vanligtvis samlas i aska då man bränner biomassa.

– Undersökningar har ändå visat att askans skadliga ämnen inte ansamlas i bär, säger Kukkola.

 

 
 

Skogen binder koldioxiden från gödseltillverkningen

När man kartlägger gödselns miljöeffekter är det skäl att också undersöka gödseltillverkningen. Tillverkning av kvävegödsel producerar förutom koldioxid även dikväveoxid, som påverkar klimatförändringen avsevärt. När mängden dikväveoxid omvandlas till en mängd koldioxid med motsvarande effekt, kan man undersöka hela produktionskedjans koldioxidavtryck.

– Kolbindningen i en skog där tillväxten tack vare gödslingen har ökat är nästan tiofaldig jämfört med de totala utsläppen som gödslingen orsakar. Nettokolbindningen under gödslingens verkningstid är cirka 11 ton koldioxid per hektar, vilket är ungefär lika mycket som en finländares årliga koldioxidutsläpp, säger Räsänen. Han betonar att en orsak till det goda relationstalet är den avancerade katalytteknologin som Yara använt för att minska kväveoxidulutsläppen i produktionen av gödslingsmedel.

Han betonar att det goda relationstalet påverkas av avancerad katalysatorteknik, som Yara använder för att minska sina utsläpp av dikväveoxid och också säljer till andra tillverkare av salpetersyra.

– Nuförtiden ses gödsling som en metod att binda atmosfärens koldioxid i virke och skogsjord, påpekar Kukkola.

 

Lätt att sprida på marken eller från luften

UPM sprider gödseln med helikopter eller skogstraktor både i sina egna skogar och i de skogar, vars ägare beställer gödslingstjänsten.

– Markspridning passar i stort sett samma skogar, där man kan driva virke på sommaren, dvs. där marken bär och det finns färdiga körstråk.

Speciellt i granbestånd måste man vara försiktig för att inte skada rötterna, säger Schildt. Flygspridning å sin sida kan göras oberoende av jordmån men kräver ett något större objekt än markspridning för att löna sig. Därför brukar man kombinera områdets gödslingar. Avtalet underlättas om gödslingens tidpunkt är flexibel. För att dra nytta av gödslingen så fort som möjligt, borde den ske ungefär 6–10 år före gallrings- eller slutavverkning.

– Det är också bra att komma ihåg att kostnaderna för skogsgödsling kan dras av som engångsavskrivningar i beskattningen, påpekar Räsänen.

 

 

UPM & skogsgödsling:

 

Läs om andra fördelar med skogsgödsling

 

Behöver din skog gödslas?