UPMSkog

Skogen är både en kolsänka och en kolreserv

Hurdan skog är en kolsänka? Och när blir skogen en kolreserv? Gör dig förtrogen med de viktigaste termerna som gäller skogarna och klimatet och med skogarnas roll i bekämpningen av klimatförändringen.

Skogen är både en kolsänka och en kolreserv

En växande skog är en kolsänka

Träden behöver ljus, vatten och koldioxid för fotosyntesen. Under fotosyntesen avger träden och växterna syre och binder koldioxid. Skogen är en kolsänka, dvs. den binder koldioxid som finns i atmosfären till en kolreserv i träden och marken.

Träden är också kolkällor: när ett träd murknar frigörs kol i atmosfären i form av koldioxid. Avverkningar leder också till kolutsläpp i atmosfären, men en förnyad skogshektar blir en kolsänka ungefär 17 år senare. Då binder skogen på nytt utsläpp och är en kolsänka under hela sin livstid.

Storleken på de finländska skogarnas kolsänka har varierat under årtiondenas lopp, men av Finlands årliga totala utsläpp binder skogarna i genomsnitt 30–60 procent (mmm.fi).

I Finlands skogar avverkas årligen cirka 70 miljoner kubikmeter  träd (luke.fi), medan tillväxten är cirka 107 miljoner kubikmeter per år. Skogarna i Finland är kolsänkor så länge som tillväxten är större än avgången, vilket för närvarande är fallet med även de årliga naturliga avgångarna inberäknade.

Kolsänkan blir kolreserv

När skogen inte längre växer är den ändå fortfarande en kolreserv. Kolreserven som skogarnas träd och mark utgör binder kol, dvs. hindrar kolet från att komma ut i atmosfären. Växande skogar är både kolsänkor och kolreserver.

Även om användningen av Finlands skogar har ökat har skogarnas kolreserv ökat redan i årtionden, då avverkningarna har varit mindre än tillväxten. Det har uppskattats att det allt varmare klimatet ökar de finländska skogarnas kolreserv med upp till 17 procent (skogscentralen.fi) fram till 2050.

Produkter som tillverkats av trä och träbaserade råvaror lagrar kol under hela livscykeln och kan utgöra även mycket långvariga kolreserver till exempel i träbyggande. Kortvariga kolreserver är däremot till exempel mjölkburkar och pappersprodukter.

Fossila bränslen kan tyglas genom att öka användningen av trä

Den yttersta orsaken till klimatförändringen är koldioxidutsläppen som orsakas av användningen av fossila bränslen som olja, stenkol och naturgas. När träbaserade produkter ersätts med produkter av fossila material kan man med en kubikmeter trä minska mängden koldioxid i atmosfären med cirka två ton.

Trä kan användas hållbart även i energiproduktionen, vilket minskar koldioxidutsläppen från fossila bränslen på lång sikt. Även om förbränning av trä orsakar utsläpp binds koldioxiden som frigörs till slut på nytt i växtligheten och i de levande träden. Om trä däremot lämnas kvar som hyggesrester och stubbar frigörs kol från förnan i årtionden till följd av murknandet.


Hur kan skogsägaren påverka kolbindningen i skogen?

Skogsägaren kan också påverka skogens förmåga att binda kol genom god skogsvård, eftersom skogarna binder mer kol ju effektivare de producerar virke. När skogens tillväxt avtar blir även kolbindningen långsammare.

Med god skogsvård, till exempel genom att säkerställa snabb förnyelse av skogen samt plantskogsskötsel och gallringar i rätt tid, kan man trygga kolbindningen i skogen i alla skeden av tillväxten. Undersökningar visar att en välskött skog också binder kol bättre än en naturlig skog.

Kontakta din skogskundansvariga och ta reda på situationen och behoven i din skog. Vi hjälper dig att sköta din skog både hållbart och lönsamt.

 

Källor:

Naturresursinstitutet (LUKE), luke.fi

Skogscentralen, skogscentralen.fi

Jord- och skogsbruksministeriet, mmm.fi