UPMSkog

När är det dags för avverkning?

Vid gallring säkerställer man att trädbeståndets bästa stammar får utrymme att växa sig till värdefullt stockvirke. Gallringens och slutavverkningens tidpunkt påverkar skogens avkastning avsevärt.

När är det dags för avverkning?

Huvudprincipen inom skogsodling är ytterst tydlig ända från plantskogsskötseln. De träd som har de bästa förutsättningarna att växa till grovt stockvirke väljs ut och ges regelbundet mer utrymme genom gallringar. Men när? Det är en av de viktigaste frågorna inom lönsam skogsodling.

Skogsbruksplanen ger ett ungefärligt tidsschema och skogsexperterna kan hjälpa med detaljerna, men även en oerfaren skogsägare kan lära sig att läsa av sin skog. UPM Skogs skogsservicechef Matti Turkama uppmanar alla att rikta blicken mot trädkronan, det vill säga trädets levande, gröna topp. Toppen använder fotosyntes för att producera byggstenarna för en grövre stam. Om toppen inte har tillräckligt med utrymme eller ljus krymper den och trädet växer långsammare.

– Förstagallringen av tallar ska gärna göras när toppen utgör ca 40 procent av trädets höjd, av björkar när toppen utgör minst 50 procent och av granar när toppen utgör 60 procent. Vid förstagallringen är träden vanligtvis omkring 12–15 meter höga, säger Turkama.

 

Förstagallring hellre för tidigt än för sent

ensiharvennuksen-aika
 

 

Om toppen redan har hunnit krympa och stammen förtvina före gallringen, kräver återhämtningen tid och följande produktiva avverkning kan skjutas upp med flera år. Också snön och vinden hotar de gängliga träden direkt efter gallringen.

– Gallra hellre skogen lite i förtid än för sent. Förstagallringen är närmast skogsvård: till och med i välskötta skogar ger den endast cirka fem procent av intäkterna under hela omloppstiden, betonar UPM Skogs skogsvårdschef Jyri Schildt.

Det finns ändå en liten marginal. Schildt uppskattar att förstagallringstiden för gran och tall räcker ungefär sex år, men endast tre för björk eftersom björkar växer nästan en meter om året.

 

Trädbeståndets täthet avgör tidpunkten för den andra gallringen

 

Rent tidsmässigt utförs förstagallringen i en skog som är omkring 20–35 år gammal, oberoende av trädslag och växtplats. Vanligtvis utförs en andra gallring när skogarna är ca 40–55 år gamla och ibland ännu en tredje gallring före slutavverkningen.

– Vid tiden för den andra gallringen är trädbeståndets medeldiameter minst 16 cm i brösthöjd. Det är viktigt att även då granska topparnas skick, men främst är det beståndets täthet som avgör avverkningstidpunkten, säger Turkama. Erfarna skogsägare och skogsexperter uppskattar trädbeståndets areal och höjd och avgör på basis av dessa faktorer gallringsbehovet med hjälp av gallringsmodeller som forskare har skapat för olika områden och trädslag.

Den andra gallringen ger vanligtvis stockvirke vid sidan av massaved, men fokus ligger fortfarande på det kvarlämnade beståndets kvalitet och täthet.

 

Tidpunkten för slutavverkningen är flexibel, men inte i all oändlighet

 

Slutavverkningen blir vanligtvis aktuell i en skog som är 60–80 år gammal. Visserligen kan man avverka björkskog som är 55 år gammal och ibland låta granskogar växa tills de är hundra år gamla.

– Tidpunkten är inte längre lika viktig som vid gallring, säger Schildt. Kortare trädtoppar visar ändå att tillväxten mattas av och att det är dags för avverkning.

– Detta skede kräver balansgång. Man måste avgöra om det lönar sig att vänta på att trädbeståndet ökar i grovlek ytterligare, eller om man ska avverka och placera pengarna i något som växer snabbare än en gammal skog, säger Turkama. Han tycker att skedet är utmanande, eftersom valet beror på skogsägarens målsättningar och en entydig lösning saknas.

En del ser ett gammalt trädbestånd som ett bankkonto där kapitalet är i tryggt förvar och man kan lyfta pengarna vid behov. Turkama ser risker i detta. En gammal skog är inte lika livskraftig som när den var ung och därför mer utsatt för vindskador och röta som minskar på kapitalet.

– Det gäller att beakta risken för vindskador också vid planeringen av avverkningen om avsikten är att endast avverka en del av den förnyelsemogna skogen. Träden i utkanten av skogen har anpassat sig till vindbyar och solgass, men träden i mitten av beståndet är inte vana vid detta.

 

Hjälp med svåra beslut

Ibland funderar skogsägaren på om det är meningsfullt att odla skog. Det handlar ofta om en äldre skog som inte vårdats på årtionden utan består av träd som liknar slanor med en tofs högst upp. Trots att skogen gallras förblir träden ändå gängliga och känsliga för skador.

– Ibland måste man bara godkänna att det inte blir något stockvirke. Då kanske den bästa lösningen är att förnya hela området på en gång och i förtid. På så sätt får man snabbare en ny, mer produktiv trädgeneration, säger Turkama. Han uppmanar skogsägarna att alltid vända sig till en skogsexpert när de funderar på situationen i skogen.

 
 

Är det dags för virkeshandel?

Skogsbruksplanen vägleder till skogsvård i rätt tid

 

Läs mer om skogsvård