UPMSkog
  • Info & evenemang
  • Omsorgsfull planering garanterar en lyckad sommardrivning även på torvmarker

Omsorgsfull planering garanterar en lyckad sommardrivning även på torvmarker

Traditionella vinterstämplingsposter, till exempel granbestånd på torvmarker, avverkas allt oftare på sommaren. Genom att kombinera omsorgsfull planering, lämpliga maskiner och en kunnig skogsmaskinförare lyckas drivningen vid gallring utan rotskador även på otjälad mark.

Vintern är inte längre nödvändigtvis den lämpligaste drivningstidpunkten på mjuka marker. Ju längre söderut i landet man kommer desto oftare är vintrarna kortare och varmare än tidigare. Om det inte är köldgrader bär tjälen inte marken och snön skyddar inte trädens rötter.

Skogskundansvariga Kari Silomäki anser att den bästa drivningstidpunkten beror mer på de lokala förhållandena än på årstiden. Han har redan länge planerat lyckade drivningar på torvmarker i Parkanotrakten. För ett par år sedan skulle dessa områden ha krävt vinterföre.

”Den traditionella indelningen i sommar- och vinterobjekt har förändrats. I granbestånd och på torvmarker kan en omsorgsfullt planerad drivning utföras betydligt bättre i torrt sommarföre än under en våt vinter”, konstaterar Silomäki.

Förutom transporten av träden är det också viktigt att träden som lämnas kvar är i gott tillväxtskick även efter drivningen.

Sommardrivning på torv- och sumpmarker lyckas då

  • man väljer en lämplig stämplingspost
  • drivningen planeras omsorgsfullt

  • man använder högst mellantunga maskiner

  • körstråken skyddas med hyggesrester

  • skogsmaskinföraren är erfaren

  • drivningen avbryts om förhållandena blir ogynnsamma.

turvemaa-kesäkorjuu-puukauppa.jpg

Hjulen på avverkningsmaskinen som fäller träd kan förses med band som förbättrar bärigheten på mjuk mark.

Omsorgsfull planering och rätta metoder förhindrar skador på rötterna


Det är särskilt viktigt att planera basvägarna eftersom de används mest. Om terrängen tillåter det planeras stråken på bärande mark. I annat fall läggs hyggesrester, dvs. grenar och toppar, som en bädd på körstråket för att skydda mot skador på rötterna och för att säkerställa att marken sjunker ner jämnt. Den lagstadgade stubbehandlingen med urea förebygger rotticka.

”Mellantunga eller lätta maskiner fungerar bäst. När man använder breda band bildas det mindre spår. När körstråken planeras så raka som möjligt minskar sprickorna i marken betydligt”, säger Silomäki.

Enligt den skogskundansvariga är förarens erfarenhet av stor betydelse. Till exempel på tallmyrar får det bärande ytskiktet inte skadas eftersom det kan finnas sank mark under det.

”Om förhållandena försvåras till exempel på grund av regn måste arbetet avbrytas. Vid slutavverkning ska marken beredas i varje fall och det viktigaste är då att få ut träden ur skogen”, konstaterar Silomäki.

Silomäki uppmuntrar skogsägarna att göra virkesaffärer även när marken inte är frusen.

”Metoderna och maskinerna har utvecklats och årstiden avgör inte längre när drivningen kan utföras. Virkessäljarna får sina pengar inom en skälig tid på torvmarker när de inte behöver vänta på en kall vinter”, konstaterar Silomäki.

combitelat-kesäkorjuu.jpg

Denna skogsmaskin har splitternya combinerade band där varannan bandplatta bär och varannan drar. Marken på denna avverkningsyta är torvmark som torkat upp. Det förekommer också stenar, vilket gör att bandets båda egenskaper är till nytta.