UPMSkog

Du kan få ersättning för älgskador i plantskogen

Älgarna tycker bäst om tall- och björkplantor, men i brist på bättre äter de också gran. För älgskador kan man få ersättning av staten.

Du kan få ersättning för älgskador i plantskogen

Älgarna orsakar avsevärda skador i skogen. Djuren äter i plantskogarna speciellt på vintern, då de samlas i flockar på sina egna betesmarker. Bäst gillar de tall- och björkplantor, men i brist på bättre så äter de också gran. Det typiska är att skadorna förekommer i samma plantskogar under flera år i rad.

”Granbarkborren orsakar skogsägaren stora ekonomiska förluster på en gång, men älgskadorna är ofta fortgående och därför som helhet den mest omfattande formen av skogsskada”, berättar skogsvårdschef Jyri Schildt.

Om älgarna kommer åt att gnaga på topparna i plantskogen, bildar de skadade träden nya toppar och virkets kvalitet försvagas. I värsta fall kan älgskadorna leda till att hela plantskogen måste anläggas på nytt.

På grund av risken för älgskador föredrar många skogsägare gran, eftersom granplantor inte är lika lockande för älgen som tall- och björkplantor. Granplantering har blivit den dominerande metoden, men inte ens granplantorna är helt skyddade för älgar.

”Älgen är allätare. Bland träden äter den helst vide, rönn, asp och en. Efter dessa kommer björk och tall. Granen ligger kanske på tionde plats. På vintern är tallen en viktig del av älgens basföda”, säger Schildt.

Älgen förstör inte nödvändigtvis plantskogen helt och hållet. Schildt berättar att han har sett älgskadade plantskogar där man efter tio år inte längre ser skadorna – åtminstone inte på utsidan. Skadorna på stockvirkets råämne syns först efter 60–80 år i sågvaran. Skogsägaren drabbas av förluster om hen tvingas sälja en del av virket som massaved istället för stockvirke. Priset på massaved är en tredjedel av priset på stockvirke.

Jakt är den effektivaste bekämpningsmetoden

 Den klart bästa bekämpningsmetoden mot skador är att begränsa älgstammen.

 ”Vid millennieskiftet var älgskadorna som värst. Efter det har älgstammen decimerats kraftigt”, säger Jyri Schildt.

 På problemområden kan man också förebygga skador genom rätt skogsvård. Det är bra att hålla tallplantskogen tät i början, men i tid röja lövträdssly som växer sig högre än tallarna. Den egentliga plantskogsskötseln görs när plantorna är 5–6 meter långa, då det inte längre finns risk för älgskador.

Andra metoder för att förebygga skador är repellerande medel och inhägnad.

”De repellerande medlen fungerar inte så bra. De är dyra och effekten håller bara i sig i några år”, konstaterar Schildt.

Ersättningar för skador åt skogsägaren

Staten ersätter skador orsakade av hjortdjur: dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsren, men inte skador av rådjur. Medlen som används till ersättningarna kommer från de jaktlicensavgifter för hjortdjur som jägare betalar till statsbudgeten.

Ersättning kan fås för ekonomisk förlust som beror på betydande värdeminskning hos skogsodlingsmaterialet samt betydande värdeminskning hos plantskog eller äldre skog samt nödvändig kompletterande odling eller anläggning av ny skog på skadeområdet.

För att få ersättning ska skogsägaren göra en anmälan om viltskador till skogscentralen, som också bekräftar och uppskattar skadans omfattning.