För en del är skogen en ekonomisk investering, för andra en plats där de kopplar av och för en tredje kan skogen ha en annan innebörd.
Skogsägarna ställer upp många olika slags mål för sin skogsfastighet, vanligen fler än ett. Gemensamt för dessa mål är att en välskött skog ger den största avkastningen oavsett vilka mål som ställts upp. När skogen sköts blir skogsbruket lönsammare i och med att träden har utrymme att bli grövre och de bästa trädindividernas tillväxt säkerställs.
Undersökningar visar att en välskött skog också är den bästa kolsänkan, när trädens livskraft upprätthålls genom att de ges utrymme att växa. I en välskött skog trivs både bär och svampar samt även vilt. En skogsägare som sköter sina skogar får ekonomisk nytta, förbättrar skogens rekreationsvärde och andra fördelar med skogen.
Skogsskötsel kräver inte att alla åtgärder planeras bara för att maximera den ekonomiska avkastningen. Undersökningar visar att skogsägarna ofta har fredade platser i sina skogar där de tillbringar tid ensamma eller med familjen. Fördelarna med dessa ställen kan göras större genom att skydda dem antingen frivilligt eller inom ramen för programmet METSO, där skogsägaren också får ekonomisk ersättning för förlorade avverkningsinkomster.
I en annan skog ger aktiva åtgärder åter den största nyttan. Efter en kalhuggning ökas avkastningen från skogen med rätt markberedning och användning av förädlade frön. När förädlade tallfrön används är avkastningen 1,5 gånger så stor och med förädlade björkfrön dubbelt så stor som när naturliga frön används. Vid skogsförnyelse är det klokt att välja förädlade frön alltid när detta är möjligt. Då producerar skogen i framtiden allt mer virke och är en effektivare kolsänka. Skogsägarens inkomst kan garanteras genom att ett förädlat frö kombineras med skogsvård som utförs i rätt tid.
Skogarna är till nytta för samhället och hela jordklotet oberoende av om skogsägaren vill det eller inte. Skogarna binder luftens koldioxid, renar vattnet, är en plats för rekreation, reglerar klimatet och tillhandahåller läkemedel, produkter att ta tillvara och mångahanda tjänster som människorna kan utnyttja, träet icke att förglömma. Att allt detta fortsätter kan bäst säkerställas genom att sköta skogarna och förnya dem effektivt efter avverkningar.
I Finland får vi vara stolta över att vårt skogsbruk inte leder till avskogning utan tvärtom. Spåren efter blädningarna i början av 1900-talet finns ännu kvar i våra skogar. När dessa ställen förnyas effektivt med förädlade frön ökar virkesavkastningen betydligt. Även andra skogsbehandlingsmetoder, till exempel kontinuitetsskogsbruk, kan vara ändamålsenliga skötselåtgärder. Mängden tillgängliga forskningsdata är dock mycket liten, och bäst kan fördelarna med dem utnyttjas när man vågar experimentera och kombinerar dem med skogsägarens övriga mål.
När man funderar över vad som ska göras i skogen är det bra att komma ihåg att åtgärder som vidtas i rätt tid garanterar det bästa resultatet för skogsägaren.
Artikeln har tidigare publicerats i Mielipidevieras-spalten i Hämeen Sanomat den 21 mars 2019.