Skogsskador irriterar – det hjälper att gardera sig

En älg kan böja en björk för att äta toppen. I det aktuella fallet i mellersta Finland stör det här ändå inte eftersom målet är att odla gran.

Vad var det som förstörde stämningen och plantskogen?

En kyligt vacker söndag tog min man och jag en avkopplande promenad i vårt samfunds skog. Vårt ivriga samtal om den påbörjade älgjakten fick en abrupt slut när vi upptäckte granplantskogen som vi planterat för två år sedan på hösten. Varför såg en del av plantorna så konstiga ut? Jag satte mig ner på huk bredvid en planta och slog ena knät hårt i en liten sten. Jag märkte knappt smärtan i knät då jag stirrade på den lilla granen. Ögat fokuserade på den nakna toppen. Där fanns inga barr i toppen. Varför fanns det inga barr? Toppen fanns ändå kvar, så det var ingen hjort som smakat på den. Jag tittade och försökte komma på vad som var fel. Gräset hade inte stört plantan och den var fast rotad i marken. VI funderade en stund och såg oss omkring på ett större område. Det fanns många likadana plantor. Alltför många.

Jag tänkte på vår arbetsdryga höstplantering. Hur min syster och jag använde en vecka av vår semester till planteringen. Medan jag begrundade vad jag såg flög en nattsvart korp upp från tallskogen bredvid och flög en runda över oss. Den visste kanske vad som hade hänt. Korpen tros ha övernaturliga krafter. Korpen kraxade en enda gång, som för att öka på bedrövelsen och berätta dåliga nyheter. Först strömmade en hop svordomar ur min mun. Sedan blev jag ledsen.

Plantans topp har dött. Odlingen av kvalitetsstock har fått ett abrupt slut.

Det var lätt att spåra skadegöraren – det var snytbaggen

Chefen för UPM Jorois plantskola Anne Immonen bekräftade mina misstankar. Anne är min kollega och jag tog därför med några plantor och visade dem för henne i samband med ett möte. Anne, som vet mycket om skogsförnyelse och allt om plantor, kunde genast se att snytbaggen varit framme. Vi tittade dessutom närmare på skadorna och rötternas skick i mikroskop. Rötterna mådde bra. Höstplanteringen hade alltså lyckats bra med tanke på tillväxten.

Markberedning ger den bästa starten för plantan

Plantorna behandlas med bekämpningsmedel mot snytbaggar på plantskolan. En god markberedning är ändå ännu viktigare i kampen mot snytbaggar. På vår förnyelsefigur hade avverkningsresterna samlats upp före förnyelsearbetena för att inte locka snytbaggar och marken hade beretts väl. Så bra som möjligt i den ställvis steniga terrängen. Plantorna var i gott skick, de lagrades rätt och planterades i rätt tid. Ändå kan överraskande saker hända.

Plantorna växte bra från och med den första våren. Vi granskade hur vår höstplantering lyckats under våren efter den första vintern. De friska granarna stod stadigt rotade i marken. Allt såg väldigt bra ut. Snytbaggen hade ändå slagit till och topparna var döda. De högklassiga plantorna hade ändå överlevt och börjat skjuta nya toppar. Till kvalitetsvirke duger de ändå inte längre. 

En försäkring är det yttersta sättet att gardera sig

Även om skogsägaren gör allting rätt, gäller det att gardera sig mot överraskningar. Naturen bjuder på sina egna oförutsägbara överraskningar, både bra och dåliga. Man blir knappast van vid de otrevliga överraskningarna, men det lönar sig att gardera sig mot dem. Alla våra plantor hade inte förstörts och till all lycka hade vi en omfattande försäkring som lindrade det dåliga humöret.

Följande steg är en kompletterande plantering. Det ordnar sig nog.

Läs också vad det lönar sig att granska i skogen om våren