UPMSkog

Skogens arter drar nytta av ekonomiskogarnas naturvård

Sparträd, bevarande av rötträd när skogar behandlas, hyggesbränningar i naturvårdssyfte och andra naturskyddsåtgärder främjar många utrotningshotade arters levnadsmöjligheter. Ekonomiskogarnas naturvård är ett kostnadseffektivt sätt att främja skogarnas mångfald.

Skogens arter drar nytta av ekonomiskogarnas naturvård

Med tio års mellanrum bedöms det hur utrotningshotade Finlands arter är. Den senaste utvärderingsrapporten om utrotningshotade djur, Den röda boken, publicerades i december 2010. Till skillnad från andra arter uppdaterades bedömningarna av fåglars och däggdjurs bevarandestatus redan 2015. Det går snabbare att samla in information om dem än om de flesta andra artgrupperna, och därför är det möjligt att upprepa utvärderingen oftare. Dessutom omfattas de av ett vidsträckt allmänt intresse, vilket också framhäver betydelsen av att uppdatera deras bevarandestatus.

I Finland lever totalt cirka 50 000 arter, varav 21 398 är tillräckligt välkända för att man ska kunna utvärdera deras bevarandestatus. Enligt utvärderingsrapporten från 2010 finns det 2 247 arter i vårt land som bedömts vara utrotningshotade. Detta betyder att cirka var tionde art är utrotningshotad.  36 procent av de utrotningshotade arterna lever i skogar, och 23 procent i olika kulturmiljöer och traditionsbiotoper. Skogsarternas stora andel av de utrotningshotade arterna förklaras delvis av att cirka hälften av Finlands arter lever i skogarna.

Orsaken till att många skogsarter är utrotningshotade är i synnerhet det relativt lilla antalet murkna träd i Finlands skogar. Antalet utrotningshotade arter påverkas också av att lundar blir allt mer sällsynta och att antalet lövträd minskar. Arter som lever i öppna skogshabitat, till exempel på åssluttningar, skadas av att deras habitat växer igen.

Sparträd och hyggesbränning i naturvårdssyfte

Enligt rapporten från 2010 har takten i vilken skogsarterna blir utrotningshotade saktat av något. För flera arter har utvecklingen varit positiv. Av dessa arter är ungefär hälften skalbaggar som dragit nytta av sparträden som lämnats kvar på avverkningsområden, i synnerhet aspar.

Skinnbaggar är en art som inte är lika utrotningshotad som förut. Skinnbaggsarter som trivs på skogsbrandsområden verkar ha dragit nytta av ökningen i hyggesbränningar i naturvårdssyfte. Den vithörnade barkskinnbaggen, som ingår i arten skinnbaggar, klassas inte längre som utrotningshotad – på tio år har arten gått från starkt hotad till livskraftig.

I utvärderingen 2010 ändrades klassificeringen för tretton skogsfågelarter från nära hotad till livskraftig. I rapporten från 2015 konstaterades att det i skogarna finns klart färre utrotningshotade och rödlistade arter än i alla arter i genomsnitt.

Enligt utvärderingarna av hot verkar sparträd, bevarande av rötträd, hyggesbränningar i naturvårdssyfte och andra naturskyddsåtgärder främja många utrotningshotade arters levnadsmöjligheter. Detta är ett klart tecken på att ekonomiskogarnas naturvård verkligen har en betydelse för bevarandet av vår skogsnaturs mångfald. Det är också kostnadseffektivt. Bränning av en grupp sparträd är ett bra exempel på en naturvårdsåtgärd som snabbt medför nytta för mångfalden med en liten ekonomisk satsning.