Diskussionen har fastnat i scenariernas detaljer. Helhetsbilden glöms bort. Helhetsbilden är att när klimatmedvetenheten vaknade hade Finlands skogar redan fällts en gång – såtillvida att när klimat-rapporteringen inleddes 1990 fanns det 1,9 miljarder kubik virke i skogarna och samma mängd avverkades under åren 1990–2017.
Trots detta finns det idag rekordarta -de 2,5 miljarder kubik virke i skogarna. Skogarnas ökade tillväxttakt beror huvudsakligen på god skogsvård. Skogsvård innebär i korthet kloka avverkningar; dikning och gödsling inte att förglömma.
Vare sig det handlar om plantskogsröjning, gallrings- eller förnyelseavverkning, eller plockhuggning vid fortlöpande odling innebär skogsvård att man planmässigt avlägsnar virke för att främja tillväxten och kvaliteten hos det trädbestånd som blir kvar i skogen. En begränsad avverkning skulle innebära en begränsad vård. Det skulle bromsa skogens och kolsänkornas tillväxt.
Slutavverkningar hör till det kontrollerade omloppet i ekonomiskog. Om det grova virket förblir osålt, förlorar både skogsbruket och styrningen av kolsänkorna sin grund. Ett slutavverkat skifte blir en källa till kolutsläpp för en viss tid. Det är obestridligt, men lika obestridligt har skogsvården med sina avverk-ningar främjat kolbindningen i Finlands skogar.
Det är inte politikerna som bestämmer hur mycket skog som fälls. Det avgörs av säljarna och köparna på marknaden. Avverkningsbegränsningarna torde förbli politisk retorik. Ingen har ändå föreslagit att man stoppar investeringar som använder virke eller avskaffar det ekonomiska skogsbruket.
Diskussionen om skogen som kolsänkor, som leds av forskare och medier, visar sist och slutligen endast att alla är grundligt insatta i skogarna. Då kan man diskutera olika scenarier. Grundligt övervägd information är den bästa grunden för beslutsfattande för både skogsägarna, skogsbolagen och politikerna. Medan vissa diskuterar klimatförändringen utför andra även idag unika klimatdåd genom att röja, gallra och förnya sina skogar.
Dessa klimathjältar ska inte beskyllas för att förstöra skogens kolsänkor utan tackas för att de odlar kolsänkor på ett hållbart sätt.
Jussi Pesonen
VD
UPM
Texten har tidigare publicerats i tidningen Metsän henki (Ledaren, nr.1/19).