Vem är du?
Mitt namn är Mikael Bäckman. Jag är född i Vasa 1958. Mitt modersmål är svenska, men jag behärskar också finska och engelska.
Till familjen hör min fru Erja som är hemma från Åbo. I mars 2020 flyttade vi till Kolari. Erja bedriver upplevelseturism med miniatyrhästar och draghundar i Yllästrakten. På tomten springer också dvärgspetsar, papilloner och labradorer omkring.
Hur blev du skogskundansvarig?
Jag sökte mig till skogsbranschen eftersom jag ville arbeta utomhus. När jag var barn tillbringade jag varje sommar på stugan i Vasa skärgård. Där fick jag göra utflykter i skogen, bygga träkojor och leka i en stor granskog.
Min pappa var representant i skogsmaskinbranschen och med hans hjälp fick jag sommarjobb i skogsbranschen. Jag sökte till Ekenäs forstinstitut där jag hösten 1978 inledde en ettårig förhandspraktik som omfattade ett stort antal skogsrelaterade uppgifter. År 1982 blev jag färdig skogstekniker och några år senare studerade jag till skogsbruksingenjör.
Genast efter studierna började jag arbeta som virkesköpare vid Oy Wilhelm Schauman Ab i Vasa och Korsholm. Ett par år senare valdes jag till distriktschef i Vasa. Jag arbetade i ledningen på mellannivå på flera orter och i olika uppgifter ända till augusti 2018 då jag återvände till virkesinköp och arbetet som skogskundansvarig i Ylivieska, Alavieska och Kalajoki.
I mars 2020 tog jag mig an en ny utmaning och nu lockar jag skogsägare i västra Lappland att göra virkesaffärer med oss. Arbetsgivaren har alltid varit densamma även om namnet och uppgifterna har ändrat under dessa 40 år. Jag har flyttat fem gånger när UPM har erbjudit nya intressanta utmaningar i olika delar av Finland. Rutten har gått från Vasa via Jakobstad, Åbo, Tavastehus, Valkeakoski och Karleby till Kolari. Jag har på känn att jag inte längre kommer att göra jobbrelaterade flytt.
Vad betyder skogen för dig?
Arbete, mänskliga relationer, naturupplevelser, brännved, skogsarbete, avkoppling, hälsa, energi, hobbymöjligheter och investeringar. De olika årstiderna i skogen innebär omväxling, bär och svampar.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Arbetsdagarna planerar jag på förhand så att jag sköter flera möten under samma resa, eftersom avstånden här i Lappland är längre än i söder. E-postmeddelanden och samtal sköter jag på morgonen och sedan blir det skogsbesök för att utvärdera stämplingsposter för offerter. Offerterna presenterar jag helst för skogsägarna på tu man hand. Samtidigt lyssnar jag på kundens önskemål och försöker hitta lösningar på dem. Direkt virkeshandel med skogsägaren är ändå det viktigaste handelssättet. Jag tycker om att umgås med människor och upplever att jag får mer energi när en affär har slagits fast och kunden är nöjd. Efter arbetsdagens slut kopplar jag av med mina draghundar i skogen.
Äger du själv skog?
Jag har varit skogsägare ända sedan jag blev klar med studierna. Skiftena har jag emellertid sålt alltid när jag har flyttat till en annan ort. För närvarande äger jag bara en liten fastighet på tre hektar i Karleby och den är också till salu. Jag söker ett nytt skifte att hålla på med i Kolari. Jag tycker om skogsvårdsarbete och gallringsavverkningar. Jag hugger brännved till vintern och ibland säljer jag också små virkespartier.
Vad är ditt motto?
På rullande sten växer ingen mossa.
Vad är ditt bästa minne från skogen?
De är många. Speciellt bra minns jag mitt första sommarjobb under praktikperioden: sommaren 1978 i hamnen vid Kronviks såg som hörde till Rauma-Repola i Vasa. Då hade jag visserligen inte skog omkring mig utan virket transporterades med långtradare för flottning ut till havet i Raumo. Min uppgift var att mäta virket med en måttkäpp. När buntarna hade tippats i havet flottade jag dem med en liten jolle. Tillsammans med arbetskamraterna byggde vi en bogseringsflotte. Det var fråga om någon slags flottarglamour och visst blev det några dopp i havet innan jag lärde mig vart jag kunde hoppa. Sommarsolen torkade praktikantens kläder och de gamla rävarna fick sig ett gott skratt.
